Första dagen på Kalmar teater är avklarad och jag kan inte klaga på innehållet! Tycker vi fick mycket gjort, även om man alltid önskar att man hann med super duper mycket! Kunde inte ha varit omgiven av bättre människor. Älskar att vara med alla och önskar vi kunde fortsätta i all evighet! Jaja... var jättetrött när jag vaknade men det ändrades när jag väl kom till teatern, omgiven av fantastiska vänner kan man inte annat bli annat än glad och sprallig. Idag har vi byggt upp scenen och orkesterpodiet, sedan testade vi ljud och ljus. Imorgon blir det genomdrag och rep. Hoppas att det går bra!

Känner att jag varit inne i en liten dipp, och fortfarande är lite. Känner mig ganska värdelös ibland. Tankarna ramlar runt i skallen och trots att jag är omgiven av underbara vänner som ger mig beröm och uppmuntran så har jag haft svårt att ta till mig det. Men jag än ändå glad att alla finns. Hjärnan min vill inte ritkgt lyda mig känner jag. Jag säger åt mig själv att sluta tänka på vissa saker för att det bara är jobbigt för mig men kan ändå inte låta bli att hoppas på att drömmar kan bli verkliga ibland. Detta trots att jag gång på gång blir varse om att så troligen inte är fallet. Jag kan ändå inte låta bli att trampa i samma fälla gång på gång.

Måste nämna en alldeles speciell person i dagens inlägg! Min älskade Sabrina... eller Sandra! <3 Vad hade jag gjort de senaste veckorna utan dig? det är tur att vi har varandra så vi kan ventilera våra problem och lyfta varandras humör! Tusen tack för allt! Du har tagit en särskild plats i mitt hjärta!

Alla spexare har tagit en speciell plats i mitt liv och i mitt hjärta! Vissa mer än andra... men alla kommer finnas kvar! <3

Kramar på er alla!