Frame I Votuporanga

Jaha då va man här, i Votuporanga och hemma hos min vän Jay. Avstigningen i Santos och dom sista dagarna var sorgliga och lätt kaosartade, speciellt avstigningen då. Sista kvällen ombord spenderade jag med mina nya brasilianska vänner efter avskedet från mina underbara pensionärer (kommer sakna dom och hoppas på att snart se dom igen hemma i Sverige), det kändes väldigt tungt att behöva länna dessa människor som jag kommit att tycka så mycket om men jag måste verkligen åka tillbaka till Brasilien mycket snart igen och då spendera tid även hemma hos alla mina nya vänner här. Det är ett fantastiskt land med oerhört välkomnande och inbjudande människor. På själva avstigningsdagen så skulle vi länna hytten vis 8 på morgonen men visa sig att det bara va jag som lydde den ordern. Vi åt frukost och väntade, å väntade å väntade... Jag va tvungen att kliva av med rött klockan 10.30 men mina vänner skulle gå av med gult en timma senare. Vi var uppdelade i grupper som var färgkodade för avstigningen. Jag försökte byta men det gick absolut inte, sen visa det sig att det inte hade spelat n roll för det va rena kaoset. Såg inte hälften av folket jag hoppats få ge en sista kram och det va lite sorgligt men får hålla kontakt via Facebook. Fick skjuts med en av tjejerna till busscentralen i Sao Paulo där jag skulle möta Matheus och sedan ta en buss hit. Gick bra i slutändan men hann bli rätt nervös innan han dök upp. Åkte nattbuss i ca. 7 timmar och nådde min destination vid 5 tiden på morgonen. Jays familj är härlig men är rätt lite å göra här. I början hade jag och Jay vissa komunikationsproblem men har ordnat upp sig rätt bra nu. Får se vad som händer och fötter. :P

Okey so now Im here, in Votuporanga at my friend Jays. The disembarkation in Santos and the last days was a bit sad and chaotic, especially disembarkation then. The last night I spent with my friend onboard after saying goodbye to my seniors ( I will miss them a lot ) it was sad to having to leave all these wonderful people that I gotten to know. I have to go back here again and visits all my new friends here as well. It's a nice country with very very nice and welcoming people . :) the disembarkation day we were to leave the cabin at 8 am but I seemed to be pretty alone about abiding to that. After breakfast we waited and waited... I had to disembark an hour before the rest since I was "not brasilian". Turned our that wouldn't have mattered. It was chaos in the hall with the bags and I didn't see most of the people I had hoped to say goodbye too. Luckily there is Facebook. :) I got a ride with one of the girls to the bus station in São Paulo where I would meet Matheus and take a bus to jays. Got a bit freaked our when Matheus was late but the trip went well and now I'm here. Jays family is lovely.

Over and out!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

--- Ida's memoires --- Mitt i mina äventyr!

Skola, resor, hund och vardagsliv

RSS 2.0