I Sagan om ringens fotspår, inledningen av vår roadtrip på Nya Zeeland!
Trots att vi bara varit här i 7 dagar så har Nya Zeeland hunnit göra mig mållös flera gången. Naturen här är helt enkelt magisk, gröna kullar, toppiga snöklädda berg, turkosblåa sjöar... det är som att köra eller vandra genom Sagan om ringen varje dag! Min dröm! Det har i alla fall varit så de senaste dagarna... Under de inledande två-tre dagarna så körde vi ner längs med sydöns östkust och såg mer böljande fält, kossor och får än Midgård-landskap... vi funderade ett slag på att försöka räkna fåren (det finns en ofantlig mängd!) men avfärdade det som en dålig idé! Man vill ju inte somna bakom ratten, vi körde därför på campingbilar istället. Efter drygt 70 så gav vi upp.... Man kan lugnt säga att vi inte är ensamma på vägarna i den typen av transportmedel, och då bör jag väl tillägga att det tydligen är mellansäsong nu!
Vi har, skulle man kunna säga, uppgraderat oss ett snäpp när det gäller transport och bostad, eller campervan för att vara mer korrekt. Vi kör nämligen vidare på samma spår: roadtrip, bilbostad och, tidvis, en lätt manisk jakt efter dusch (när det börjar lukta lite för illa i bilen... brukar inträffa ungefär var 3:e dag) som, om vi har otur, slutar med en kall sådan, exempelvis idag... skönt efteråt, hemskt under tiden. I Filippinerna var vattnet i alla fall lite lätt soluppvärmt... Då vi numera har dubbla batterier i bilen och möjlighet att ladda våra prylar där så hänger vi dock mindre på bibliotek numera... Inget ont om Bettan, aka skruttbilen 1.0, hon tjänade oss väl när bara batteriet blivit utbytt men vårt lilla "rymdskepp", bilfirman heter Spaceship och kör på rymdtema, är ändå snäppet bättre. Jag var skeptisk först och tyckte att den nya bilen saknade en del av Bettans "kvaliteter" typ diskho och bra förvaring. Har dock efter att ha sovit igen några förlorade timmar, flyget från Australien gick mitt i natten och var en rätt skumpig färd = Ida sov mycket lite (10-20 min), ändrat ståndpunkt. Bengan är några snäpp vassare ändå, det finns kyl och bilen är fräschare (har även upptäckt att förvaringen faktiskt var bättre här...). Fotnot, enligt bilfirman heter bilen "Brains" men vi ansåg att det var alldeles för coolt så vi döpte om den, skruttbilen 2.0 är också ett namn vi nyttjar...
Lite vår vana trogen, det har blivit så i alla fall, kom vi till vårt nya resmål utan en allt för exakt plan, oftast är det bättre så dock inte alltid... Vi visste dock typ hur vi skulle köra här på sydön, vilket vi såklart ändrade när vi väl var på väg, och körde söderut direkt vi fått fatt i vår campervan (efter några timmars väntan på Christchurchs flygplats). Efter införskaffande av mat, sim-kort och varsin sovsäck begav vi oss mot en camping där vi, med hjälp av Jurrasic world, försökte hålla oss vakna till kvällen. Klockan 8 gav vi upp...
"Tänk på att det nya zeeländska vädret kan växla snabbt", så står det i mer eller mindre all turistinformation och det var något vi fick erfara redan under de första dagarna. Det gick från solsken och 30-grader till ösregn och dimma och sen tillbaka till sol igen på några få timmar för att så avsluta på 6 grader varmt under natten... tur att vi har mössa och vantar numera! Vi hade tänkt vandra lite ute på en halvö i närheter av staden Dunedin dag 3 där det skulle vara både fint och finnas sälar, sjölejon och albatross-fåglar men vädret tyckte annorlunda och bjöd på plötsligt ösregn så det blev museum istället. Vi han dock se ett sjölejon innan vätan gått igenom in till skinnet! "Chansen att vi ser nått måste vara jätteliten" sa vi när det började droppa, strax därpå dök "hen" upp. Bästa sovplatsen var tydligen mitt på stigen. För er som undrar, de vilar tydligen på stränderna efter matjakt.
De senaste dagarna har vi kört genom "Gondor" och "Rohan". Sett böljande gröna och gula kullar, klippformationer, snöklädda berg, en oerhört blå sjö och fler stjärnor än jag någonsin sett förut. Området kring Nya Zeelands högsta berg Mt Cook är verkligen häftigt! Det var där man spelade in de stora stridsscenerna i Sagan om konungens återkomst. Lyssnar man på filmens soundtrack när man kör runt får man verkligen riktig feeling, jag i alla fall (funkar när Fredrik nynnar musiken också...). 😝 Vi vandrade en kortare tur i nationalparken intill Mt Cook och beundrade samt fotade den superblåa sjön Pukaki som består av smältvatten från glaciärerna på bergen runt om, därav färgen. Vid sjön filmade man till the Hobbit by the way... Området är dessutom nått slags mörker-reservat, international dark sky reserve, där det är mindre artificiellt ljus än på andra håll vilket gör att man kan se enormt många stjärnor om kvällarna. Har aldrig sett så många på en och samma gång, mycket vackert!
Ett av mina stora intressen här på Nya Zeeland, om någon nu möjligtvis lyckats missat det, är Sagan om ringen och dess olika inspelningsplatser och landskap (Hobbit funkar bra det med...) även om jag såklart även uppskattat annat också. Fredriks är vandring och fiske. Vi tog därför en fiskedag i Twizel. På andra kastet, när han skulle visa mig hur man gör nu igen, så fångade Fredrik dagens första, och enda, fisk. Jag hade en liten som fastnade på kroken men sen lossnade. Den hoppade dock lite innan = jag såg den men slapp ta i den. Perfekt fisk! 😝
Igår besökte vi inspelningsplatsen för "Edoras", Mount Sunday, omväxling förnöjer säger man ju! Förutom avsaknaden av byggnader så var det som att stiga in i filmens värld. Superhäftigt, lite extra för filmnörden i mig kanske! Lite äventyrligt att ta sig dit dessutom, 2,5 mil på grusväg och sen 1,5 kilometer "bergsbestigning" (inte riktigt kanske men brant promenad var det) sen stod vi där på toppen omgiven av berg och öppna vidder och precis som i filmen blåste det som tusan! Fantastisk känsla, jag var där!
Over and out!
